Publicerat

Beroende av nikotintuggummi?

På 1177.se – landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård svarar Katrin Hint, läkare och specialist i allmänmedicin på en intressant fråga från en orolig besökare; Är det farligt att tugga nikotintuggummi?

Fråga: ”Jag har använt nikotintuggummi i flera år och känner mig starkt beroende av dem. Tuggar cirka 15 stycken per dag av svagaste sorten. Är det farligt? Jag har fått känsliga slemhinnor i hals och näsa. Beror det på tuggandet?”

Svar: ”Det har inte gått att visa att det skulle finnas ökad risk för cancer i munhåla och svalg av nikotin. Nikotin är ett nervgift. I kroppen påverkar det olika så kallade autonoma nerver, det vill säga nerver som inte kan styras av viljan. Detta gör bland annat att hjärtat slår snabbare och de minsta blodkärlen dras ihop. Detta i sin tur medför förhöjt blodtryck och försämrad blodcirkulation i kroppens minsta blodkärl. Detta medför naturligtvis en ökad påfrestning på hjärtat. En försämrad blodcirkulation kan bland annat ge sämre sårläkning och ökad känslighet för kyla. Nikotin medför alltså en ökad risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Vad gäller dina slemhinnor, så kan de mycket väl vara påverkade av nikotinet. Nikotin drar ju ihop de små blodkärlen i slemhinnan och försämrar cirkulationen i denna. Blodet fyller många funktioner. Dålig blodcirkulation innebär försämrad tillförsel av näring och syre. Det innebär också ett försämrat immunförsvar, och en försämrad förmåga att reparera skador. Nikotinet ökar också utsöndringen av saltsyra i magsäcken, varför det är vanligt med magkatarrsliknande besvär när man snusar eller tuggar nikotintuggummi. Nikotinets effekt är tillfälligt. Slutar man använda nikotin, så upphör också effekterna. Viktigt är också att nikotintuggummi alltid är bättre än rökning. Det bästa vore om du gradvis kunde minska din förbrukning av nikotintuggummi, för att sedan kunna sluta helt, så som det är tänkt att användas vid rökavvänjning. Räkna med att det kan vara ganska besvärligt, eftersom nikotinet ger ett mycket starkt beroende. Det går dock att klara av om man har en tillräcklig motivation.”

Besök gärna 1177.se för fler intressanta frågor & svar!

Publicerat

Framgångsrikt utbyte av läkemedel på apotek

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, skriver i ett pressmeddelande att utbytet av läkemedel på apotek är en succé. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket är en statlig myndighet som har till uppgift att pröva om ett läkemedel, en förbrukningsartikel eller en tandvårdsbehandling ska subventioneras av samhället.

Beräkningar visar att läkemedlen skulle ha kostat åtta miljarder mer varje år om inte apotekspersonalen hade bytt till det läkemedel som har lägst pris. Företagen som säljer utbytbara läkemedel tävlar om att vara billigast för att just deras läkemedel ska bli det som apotekspersonalen byter till. Det leder till en mycket kraftig priskonkurrens. Nu visar nya beräkningar att läkemedlen annars skulle ha kostat åtta miljarder kronor mer varje år med dagens användning.

– Samhället kan därför satsa miljardbelopp på andra angelägna områden inom hälso- och sjukvården, som att korta vårdköer eller till att använda nya läkemedel till svårt sjuka, säger TLV:s generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund.

Trots det vill apoteksföretagen ha ett nytt system och har gått till attack mot det svenska utbytessystemet på flera fronter. Den bild de målar upp är att systemet ger sämre patientsäkerhet, är orsaken till att apotekskunder tvingas gå hem utan sitt läkemedel och leder till miljöskandaler.

– Vår översyn visar att deras kritik är starkt överdriven och ibland helt felaktig. Branschen vill ha ett nytt system och vi frågar oss om inte apoteksföretagens angrepp i själva verket handlar om vem som ska få pengarna som utbytet frigör – patienterna eller apoteksföretagen. Vi tycker att det är viktigt att pengarna som frigörs går tillbaka till samhälle och patienter, säger Gunilla Hulth-Backlund.

Det kommer att bli intressant att följda utvecklingen framöver, kommer kanske fler stora tillverkare att följa efter med lägre priser på läkemedel?

Publicerat

V: Göran Hägglund hade fel om apoteken

Göran Hägglund hade fel om apoteken

Kent Persson, riksdagsledamot för V, riktar två frågor till socialminister Göran Hägglund angående problem med konkurrens i samband med omregleringen av apoteken…

Inför den borgerliga regeringens s k omreglering av apoteken för ett par år sedan varnade Vänsterpartiet för de problem som kunde uppstå. Socialminister Göran Hägglund gav lugnande svar. När systemet nu varit igång en tid har just de problem som Vänsterpartiet varnade för blivit synliga. Kent Persson, Vänsterpartiets representant i riksdagens näringsutskott, riktar därför en interpellation till Hägglund.

I interpellationen skriver Kent Persson: I maj 2009 frågade jag socialminister Göran Hägglund om de problem som kan uppstå genom att de två distributionsföretagen av läkemedel i Sverige också var presumtiva köpare av apotek som regeringen ville sälja. När både distribution och försäljning ligger i samma händer kallas det vertikal integration och anses konkurrensbegränsande. Jag frågade också om den sammanblandning av distribution och försäljning av läkemedel som förekommer utomlands på sina ställen är något att sträva efter i Sverige. Göran Hägglund svarade att det fanns ”goda förutsättningar för konkurrens och mångfald på den omreglerade marknaden samtidigt som kraven på kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen tillgodoses”. Han sade också i debatten som följde att ”Det är för att ha hängslen, livremmar, flytvästar och precis vad vi vill för att verkligen möta den oro som kan finnas på sina håll”. Vidare sade Hägglund att ”Det finns också möjligheter att pröva sådant som handlar om vertikal integration ur konkurrenssynvinkel för att säkerställa att vi har en marknad som verkligen fungerar”. (Interpellationsdebatt den 16 juni 2009)

Den 10 oktober i år publicerade Svenska Dagbladet en artikel om apotekens problem att uppfylla regeln om att göra läkemedel tillgängliga för kunden inom 24 timmar. Där säger t.ex. Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, att distributionsledet inte är anpassat efter en ny marknad. Flera apotek pekar också på problem med de enda två distributörerna.

Apoteket Hjärtat, som är en av de större apoteksgrupperna, kommer nu att starta egen lagerhållning och egen distribution. Varför? Jo, för att ”Vi tycker inte att det är roligt att köpa av vår konkurrent. Det är en oacceptabel situation”, säger Jostein Lonberg och syftar på att distributionsföretaget Oriola och Kronans droghandel tillhör samma koncern. ”Men det är bara de stora aktörerna med muskler som kan göra detta”, säger Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.

Nio mindre apotek har redan skrivit ett öppet brev om att Oriola och Tamro missgynnar småföretagare, skriver Kent Persson, som vill ha svar från socialminister Göran Hägglund på två frågor:

  1. Kommer ministern att vidta några åtgärder mot den vertikala integrationen i form av Oriola/Kronans Droghandel för att rätta till det fel som begicks vid utförsäljningen av apoteken?
  2. Är framtiden på läkemedelsmarknaden, med allt fler distributörer för att motverka den vertikala integrationen, verkligen ett bra sätt att använda skattebetalarnas resurser?

Mer information: Kent Persson, riksdagsledamot V, 070-235 05 45
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64

Publicerat

Nikotinläkemedel säljer mest

Nikotinläkemedel säljer mest

Alvedon, Treo och Ipren är trion som toppar listan över försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln. Mätt i pengar är det nikotinläkemedel som säljer mest.

Den 1 november 2009 blev det tillåtet för bland andra bensinstationer och mataffärer att sälja receptfria läkemedel. Nu har Apotekens Service sammanställt statistik över försäljningen de första två månaderna, som rapporterats in av försäljningsställena.

Statistiken visar att det under november och december förra året såldes receptfria läkemedel för 24,4 miljoner kronor utanför apoteken.

Nikotinläkemedel populära

Nikotinläkemedel är populärast, men även värktabletter shoppas friskt ute i butikerna. Smärtstillande stod för 37 procent av försäljningen, nikotinläkemedel för 42 procent och olika förkylningsmedel för 17 procent av de 24,4 miljonerna.

På topp fem över de mest sålda produkterna syns tre olika värktabletter, följt av nikotintuggummi och nässpray.

I Västra Götaland har befolkningen handlat för den största summan. Försäljningen uppgick där till 4,2 miljoner kronor, medan den i Stockholms län var 3,7 miljoner kronor och 2,6 miljoner i Skåne.

Försäljningen i varuhus och livsmedelsaffärer var 22 miljoner, och i bensinstationer 2 miljoner kronor. Men siffrorna är osäkra eftersom kvaliteten på butikernas data varierar. Det är också osäkert om försäljningssiffrorna har rapporterats in med eller utan moms, enligt Apotekens Service.

Ökad försäljning av receptfria läkemedel

Statligt ägda Apoteket har hittills inte sett att dess försäljning av receptfria läkemedel minskar till följd av reformen – tvärtom.

– Vi är förvånade, för vi såg till och med en ökning av försäljningen i februari. Konsumenterna har kanske inte riktigt hittat till de nya försäljningsställena, säger Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket.

På sikt räknar Apoteket med en minskning, och redan nu har försäljningen av värktabletter och förkylningsmedel minskat.

– Men det har kompenserats av andra läkemedel, så vi har en högre försäljningssiffra för receptfria läkemedel totalt, säger Eva Fernvall.

____________________________________

Källa: http://sydsvenskan.se/ekonomi/article639510/Nikotinlakemedel-saljer-bast.html
Av TT, Publicerad 19 mars 2010